Har ni tänkt på att man ofta måste misslyckas innan man lyckas? Om det går bra varje dag, så uppskattar man det inte lika mycket som man gör om det går bra efter att det gått dåligt.
Jag har ett stort intresse för hästar och på min fritid så rider jag mer än gärna. Nu har det blivit väldigt många dagar i rad men istället för att det har gått lite bättre varje dag, så spelade jag och hästen absolut inte i samma liga för flera dagar sedan. I flera dagar har jag kämpat, kämpat och kämpat och verkligen vägrat att ge upp. Jag har hittat på nya utmaningar, nya saker, bara för att vända trenden. Men icke! Det tycktes omöjligt. Men, så äntligen idag så släppte det. Jag gjorde precis tvärt emot vad jag har gjort de andra dagarna och plötsligt så föll alla bitarna på plats och vi samarbetade igen. Hur dåligt det än har gått i flera dagar så känner jag mig verkligen idag som en vinnare.
Med de orden säger jag god natt och låter bilden tala för sig själv! Men hey, ge inte upp!

Igår gick Stockholms Marathon av stapeln. En stor eloge till alla de 15 968 som ställde sig på startlinjen i riktigt "skit-väder". Jag hade gärna velat vara en liten mygga i deras hjärna, för tänk att få höra hur det snurrade runt där inne. Jag kan sätta en hundring på att man hade kunnat skriva en riktigt tjock motivationsbok utav alla tankar.
Hade inte de 15 968 personerna haft ett väldigt tydligt mål, hade de aldrig gett sig ut i busvädret. Har ni tänkt på hur viktigt det är med ett tydligt mål oavsett vad man gör. Går du ut och kämpar i bitande kyla, spöregn och blåst för dina mål?

Foto: Emmelie, fakta från DN, 2012-06-03, s.2